
Myter & Fakta
Myt: "Friskolor skapar skolsegregation"
Merparten av elever i grundskolan går på den skola som är närmast bostaden. Det är alltså boendesegregationen som är den avgörande faktorn bakom skolsegregation. Det fria skolvalet är det enda sättet för vissa familjer att bryta skolsegragationen. Forskningen säger att familjebakgrundens betydelse för skolresultat inte ökat sedan införandet av fritt skolval.

Myt: "Friskolor sänker Sveriges utbildningskvalitet"
Den ökade andelen elever i friskolor har ökat resultaten i nationella prov, slutbetygen i årskurs 9 och ökat andelen som går vidare till studier efter grundskolan. Detta gäller både för elever i fristående och i kommunal skola. Friskolor höjer alltså Sveriges utbildningskvalitet.

Myt: Friskolor tar ut stor vinst på elevernas bekostnad.
Friskolornas vinstmarginal är i genomsnitt 3,4%. Det finns några som har större marginal men de flesta fristående huvudmän är mindre och har små marginaler. Skolinspektionen har i två rapporter varnat för att fristående skolor har för lite i ekonomisk buffert för att klara tillfälliga intäktsminskningar utan att utbildningen riskerar påverkas.
(Fakta om Friskolor, 2024, Skolinspektionens årsrapport 2023 och 2024)

Myt: Friskolor får skolpeng för ansvar de inte har
Kommunen har ett ansvar för ha beredskap för tillkommande elever. Det kallas för utbudsansvar och det är rimligt att skolor som hjälper till att ha extra beredskap ska få ersättning för detta. En utredning föreslog att alla friskolor ska få -6% för att de inte tar emot. Samtidigt visar en rapport att friskolor tar emot elever , vid plötsliga skolnedläggningar, precis som kommunala skolor. En annan rapport visar att utbudsansvaret kostar mellan 0-1,7%.

Fakta

Rapport varnar för risk orättvis skolpeng
Skolforskaren Heller-Sahlgren visar att de reella kostnaderna för utbudsansvar uppgår till mellan 0-1,7% och visar att ett avdrag på -6% bygger gissningar.
Han föreslår att kommunerna avsätter en reserv för att hantera ev kostnader kopplade till skolpliktsansvaret. Storleken på denna reserv skulle kommunerna själva få bestämma, men den bör bygga på befolkningsprognoser, tillförlitliga beräkningar av förväntade merkostnader samt tidigare erfarenheter.

Friskolor tar större ansvar när skolor stänger
En rapport som analyserat alla skolnedläggningar mellan åren 2014–2023 visar att när en friskola lagts ner har 24 procent av eleverna fortsatt sin skolgång på en annan friskola, trots att knappt 18 procent av landets grundskolor är fristående. Det innebär alltså att friskolor tar ett relativt sett större ansvar för eleverna än vad kommunala skolor gör.
